ANTOLOGI FÖR EN FLERSPRÅKIG SCENKONST


Editor and co-author of athology


Flerspråkighet är en del av Sveriges historia, samtid och framtid. Vi tror att en scenkonst som speglar den verkligheten, och som använder flerspråkighet som konstnärlig utgångspunkt, kan rucka på exkluderande normer – inte bara inom scenkonsten, utan även i samhället i stort.

I Antologi för en flerspråkig scenkonst (Haglund, Styrke & Wiklund 2020) har vi sammanställt kunskap om språk, flerspråkighet, scenkonst, kropp och makt. De som medverkar i boken är koreografer, sociolingvister, pedagoger, psykologiforskare, dramatiker, aktivister, översättare, filosofer, regissörer med flera.

Vi hoppas att antologin både kan öka intresset för den flerspråkiga scenkonst som finns och uppmuntra fler scenkonstnärer att arbeta flerspråkigt!

Medverkande i boken är Nasim Aghili , Farnaz Arbabi, Helena Bani-Shoraka, Josette Bushell-Mingo, Athena Farrokhzad, Giron Sámi Teáhter, Anna Haglund, Kristina Hagström-Ståhl, Vanja Hamidi Isacson, Dan Henriksson, Ninos Josef, Jesper Karlsson, Kaveri-Kollektivet, Lisa Folkmarson Käll, René León Rosales, Erika Lindahl, Ebba Petrén, Maria Rydell, Johan Sandberg McGuinne, Annica Styrke, Hana Suzuki Ernström, Ylva Svensson, Teater JaLaDa, Unga Klara och Karin Wiklund.
2020



Redakörer: Anna Haglund, Annica Styrke, Karin Wiklund

Utgiven av Johanssons pelargoner och dans, Stockholm

Formgivning, omslag och sättning av Eleonore Andersson


Tryckt i Sverige av Printografen, Halmstad 2020
Med stöd av Allmänna Arvsfonden och Längmanska kulturfonden



ISBN: 978-91-519-4124-0

© Författarna och Johanssons pelargoner och dans








“Flerspråkighet diskuteras inte enbart utifrån ett tillgänglighetsperspektiv utan som ett konstnärligt val med vissa effekter: vad väcker det för känslor att inte förstå för den som är van vid att alltid göra det, vad väcker det för upplevelse att höra sitt modersmål från en teaterscen när denna kunskap aldrig annars betraktats som en tillgång? Hur låter språket, rytmen, hur kanaliseras känslor genom ett språk kontra ett annat?

Inte för att ställa tillgänglighet och konstnärlig vision mot varandra, alltså – om det är något som löper som en röd tråd genom ”Antologi för en flerspråkig scenkonst” är det att dessa två saker i allra högsta grad hänger ihop. När antologin är som bäst är det nyfiket, nyanserat och fördjupande utan att vara överdrivet komplicerat, och förhoppningsvis kan den bli en ingång till ännu fler samtal, fler röster, fler språk.”